Sedan december 2011 har den svenska pressen kontinuärligt och intensivt analyserat den ungerska politiska och ekonomiska situationen i flera debattartiklar, intervjuer och rapporter. Angående den nya ungerska grundlagen - som trädde i kraft 1 januari 2012 – och de kardinala lagarna – antagna under december månad 2011 – samt den Ungerska inrikespolitiken råder ensidig och felaktig rapportering.
Den ungerska ambassadens mål är att rätta till dessa felaktigheter. Ambassadören har sänt ett brev till pressen i hopp om att få den ungerska ställningen publicerad i artikel, och efter ett avvisande svar i form av läsarbrev.
Ambassadörens, Gábor Szentiványis brev publicerades 25 januari 2012 i Svenska Dagbladet, och kan läsas även här på hemsidan på både ungerska och svenska för de som är intresserade.
Till Redaktören - Svenska Dagbladet2012.01.10
Under de senaste dagarna har Er tidning publicerat flera artiklar om Ungern och situationen i landet, med tyngdpunkt på den nya ungerska grundlagen. Till de nämnda artiklarna skulle jag vilja tillägga följande:
Sedan de mellan– och östeuropeiska länderna återvann sina oberoenden 1989 är det endast Ungern som inte stiftat en ny grundlag. Denna konstitution ersätter den 20 år gamla försummelsen. Grundlagens godkännande föregicks av nationella och internationella konsultationer, däribland Europeiska Unionens så kallade Venedigkommission.
Faktum är, att grundlagens preambul eller nationella trosbekännelse referar till den ungerska historien: den tusen år gammla ungerska Kronan förkroppsligar kontinuiteten i den ungerska staten. Kristendomen nämns – likt i flertalet europeiska länders grundlag – på grund av dess betydande roll i nationens historia. Detta betyder dock inte att det har skett förändringar vad gäller det fria valet att utöva sin religion eller inte, att skilja mellan stat och kyrka och speciellt inte vad gäller de olika kyrkornas och församlingarnas (katolsk, kalvinistisk, protestantisk, judisk, etc.) fria verksamhet.
Landets riktiga namn är verkligen Ungern, men statsskicket är republik och landets funktion grundas på maktdelningsprincipen och ingen verksamhet kan riktas för ensam besittning av makten.
Förutom att referera till det förflutna, innehåller den nya grundlagen även framåtblickande element, som till exempel en fullständig integrering av Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller fastställandet av statliga budgetens ekonomiska ansvar (skuld broms), som nu håller på att bli ett viktigt krav i Europeiska unionen.
Grundlagen erkänner de nationella och etniska minoriteter som konstituerande faktor och ger garanti för deras parlamentariska (politiska) representation utöver deras minoritetsstyre, som verkar sedan decennier tillbaka, samt för deras kulturella identitet, användningen av modersmål, både på individuell och samhällsnivå. Vi skulle gärna vilja se liknande rättigheter för ungrare som lever utanför Ungerns gränser och ta ett visst ansvar för deras öde.
Även om lagstiftare beskriver ”äktenskapet” vad gäller man och kvinna (som i vissa andra EU-medlemsstater), påverkar dessa bestämmelser inte samkönade pars redan registrerade partnerskap,- som till stora delar säkrar äktenskapliknande rättigheter.
Den befintliga abortlagen berörs inte av den nya lagen.
Grundlagen garanterar rätten till en halsosam miljö, och förbjuder import av förorenade avfall för förvaring.
I Ungern pågår en livlig politisk debatt i parlamentet, i pressen och ibland på gatan och det är inte ovanligt. Det är inte så konstigt, att antagandet av den nya konstitutionen och de grundlagar som kom till vid årets slut, har gett upphov till europeisk uppmärksamhet. Förutom att avvisa de politiskt motiverade, ofta summariska och ytliga fördomarna, är Ungern redo att beakta berättigad europeisk kritik och eventuellt rätta till lagstiftningarna, precis som för ett år sedan vid den omfattande medielagens fall.
Det svårbegripliga är: ifrågasättandet av våra demokratiska avsikter, att tillämpa olika synsätt, opinionsbildning som baseras på ytliga fördomar, som vi har sett många exempel på första veckan i januari.
Gabor Szentivanyiungerska ambassadören i Stockholm
Den nya ungerska grundlagen2012.01.25.
I början av januari publicerade er tidning två artiklar om den aktuella situationen i Ungern, skrivna av Teresa Küchler (januari 2 och „Pressat Ungern får nej av IMF” januari 7 „Ungerns lagar oroar omvärlden”). Artiklarna väckte debattlusten i mig.
Regeringen med tvåtredjedelars majoritet valdes demokratiskt och den gör sitt lagstiftningsarbete legalt och det gäller även den nya grundlagen. Enligt den nya konstitutionen är statsskicket republik och landets funktion grundas på maktdelningsprincipen. En ”auktoritär” enpartistat kommer inte ens på tal.
Uttrycket „katolska, nationalistiska retoriken” håller inte heller; grundlagens inledning talar om kristendomen, som formade Ungerns historiska utveckling. Statens och kyrkans skilda roll har inte förändrats, och inte heller religionsfriheten.
Registrerat partnerskap för samkönade är fortfarande möjligt och det har inte skett någon ändring i abortlagen heller.
Medialagen som trädde i kraft 2010 har redan justerats efter påtryckningar från EU kommissionen.
Den ungerska regeringen är beredd att undersöka (tillmötesgå) omvärldens konstruktiva kritik, som är juridiskt motiverade, men inte de som vilar på ideologiska grunder.
Gábor SzentiványiUngerns Ambassadör i Sverige